Mera svart

Ny helg och nya äventyr i källaren! Denna gång fick taket sitt ytskikt monterat. I en del tidigare inlägg har det varit en del enkla, om än tidskrävande, byggmoment men nu handlade det om att gå utanför komfortzonen och använda ett helt outforskat område för mig: tyg.

Nu visade det sig att tyg var rätt ok att arbeta med så det var inte så krångligt ändå. Jag började med att stryka tyget och sedan tog jag hjälp av min bättre hälft och så höll vi tillsammans upp delar av tyget samtidigt som jag gick lös med häftpistolen.

Efter att vi hade monterat upp våderna märkte jag att tyget drogs isär en hel del.

Så det fanns inte så mycket annat att göra än att ta fram nål och tråd och börja sy ihop våderna.

Rätt kul faktiskt men det var svårt att se, rummet är som bekant väldigt svart och hur jag än jobbade skuggade mina händer det jag skulle sy.

Men efter ett tag fick jag till en bra teknik och våderna syddes ihop fint.

Efter tyget ska jag montera mer saker i taket så mitt fina hantverk med nål och tråd kommer tyvärr inte synas, men det riskerar inte att glida isär nu i allafall.


Tyget är inte draget ända ut till kanten för att det ska sitta en bredare list runt väggarna och häftklamrarna som syns kommer att täckas i ett senare moment.



Dämpat!

Det är nära nu! I helgen fick taket sin sista omgång innan ytskiktet ska på, det var dags för isolering.

Som en del tidigare moment var det inga konstigheter utan detta var ett klassiskt ”Gör’t”-moment. Det som kan vara värt att nämna är att jag använder mig av speciell isolering från Knauf och det som utmärker den är att den tillverkas utan formaldehyd. Formaldehyd är typiskt dåligt så det är typiskt bra att undvika det. Här kan man läsa mer om ECOSE som isoleringen heter: Länk.

Det tog några kvällar sen så var allt monterat, det hade gått snabbare om jag inte fått slut på murarsnöre en dag och häftklammer en annan… Jag spände murarsnöre mellan reglarna så att isoleringen hade något att vila på. ECOSE-isoleringen är behaglig att jobba med och det var lätt att klippa till den med en större sax.

Jag lämnar en remsa mot framväggen fri från isolering. Här är tanken att delar av en ridå ska husera.

Detaljbild på VP-röret som ska användas till en IR-förlängare.

När allt var klart så var det bara att konstatera att detta gjorde mirakel med akustiken i rummet. Ljudet från ett simpelt klapptest klingar av väldigt behagligt och det första min fru sa efter att ha varit i rummet var: ”Det känns som att det inte finns något ljud här inne”, mission accomplished!

Svart, svart och svart

Svart, svart och svart, nu är det nästan svart vart man än tittar!

De stora förändringarna denna gång är att framväggen har fått hyllplan monterade och det var inga konstigheter utan bara att såga till och montera. Sedan har väggen målats svart och det var återigen inga konstigheter utan det vara bara att göra det

Jag passade på att måla insidan av hålen med, inte för att de kommer synas men omålat gips upphör aldrig att damma men med lite färg på så har man inte det problemet.

Taket har fått sig en omgång med och det är helt klart för att isoleras nu, det som hänt sen sist är att alla vp-rör blivit limmade eller skruvade mot taket och så har jag byggt om ramen runt servicehålet för projektorn.

I ena hörnet har jag en samling vp-rör och här är tanken att logiken för takbelysningen ska husera. Exakt vad det blir är inte klart men antingen en enkortsdator, tex Raspberry Pi eller BeagleBone Black, eller en mikrokontroller, tex ESP32 eller någon Atmelbaserad.


Check på rördragning!

Då kan jag checka av ytterligare ett moment på bygget, det sista VP-röret är monterat! [Nästan iaf, de ska limmas med]

I övrigt har jag byggt klart så att det finns något att skruva projektorfästet i plus början på en servicelucka för el + bild för projektorn.

Första steget för takhögtalarna

Efter ett litet uppehåll var det dags igen, enligt agendan var det dags för hållare för takhögtalarna och så blev det. Takhögtalarna är av modellen in-wall och de monteras enkelt i ett hål i väggen, eller taket i detta fall.

Inga konstigheter utan det var bara att bygga en ram med 45×70 reglar och sedan på med en baffel med ett hål i. Baffeln byggdes med dubbla lager 12mm plywood som limmades ihop. Sen var det bara att montera dem mot de befintliga reglarna som jag monterat tidigare.

Fem stycken grundmålade lådor monterade. Mittenhögtalaren blir en ”voice-of-god” för Auro 3D och de övriga blir för Atmos och DTS X.

Efter mycket funderande har jag kommit fram till att taket ska kläs in med ett svart tyg och för att förhindra att konstruktionen ovanför lyser igenom målade jag allt i svart, eller RAL9004 som är min nya favoritfärg :).

Detaljbild på en av hållarna.

Klart! Näste steg blir att dra vp-rör för högtalarkablar samt att bygga något att fästa projektorfästet i.

BRL levererar!

Som jag har längtat, som jag har terroriserat BRL med frågor om leveransen, sorry Peter! ;), men nu är nästan all utrustning levererad!

Först kom Klipsch med en ny serie och hemmamarknaden (USA) prioriterades, sen kom Corona med all skit det innebar men mitt i all misär så letade sig stora delar av utrustningen fram till BRLs centrallager!

Ett fint lass bestående av Marantz AV8805, MM8077 och MM7055 samt Klipsch 8000‑THX‑L (surround) och 502‑THX‑L (takhögtalare).

På väg in är några mer takhögtalare samt tre stycken Klipsch THX‑6000‑LCR (frontar). Nu blir det full fart här hemma, först i kön är hållare för takhögtalarna.

RAL 9004 är det nya svarta!

Dags igen och denna gång var det panelerna som ska hålla upp de bakre högtalarnas tur att bli färdiga.

Jag började med att såga till fyra skivor minerit.

Och sedan fick de en omgång med överhandsfräsen.

Jag gjorde fasen lika stor som på akustikpanelerna som jag precis monterat. Efter det sågade jag upp hålet som högtalaren ska monteras i. Sen gick jag ner till källaren för att provmontera och då upptäckte jag att mineriten inte var helt plan… Skivorna har legat ute länge och inte helt optimalt placerade så de har slagit sig.

Jag tänkte att den enklaste lösningen borde vara att limma ihop två skivor ”fasvända” mot varandra så skulle felet elimineras. Men, hur limmar man ihop minerit? Efter en hel del funderande tänkte jag att det är bara att köra med något PL400-lim men precis innan jag skulle slå till på limmet så fick min kollega, Björn, den perfekta idén att limma ihop dem med polyester och glasfiber. Just den kombon har jag velat prova länge så jag var inte svårövertalad! 🙂

Nedan kommer lite bilder från själva limningen. De håller inte högsta klass då jag var sjukt stressad att få ihop allt innan polyestern skulle härda. Men oavsett så var det grymt kul att ”plasta” och det kommer jag förhoppningsvis göra mer framöver :).

Steg 1, Skruva i några styrskruvar så att nästa skiva inte kan röra sig.

Steg 2, pensla på polyester, lägg på glasfiber och se till så att den blir mättad.

Steg 3, pensla på polyester på den andra delen.

Steg 4, Lägg ihop. Tejpbitarna är till för att det inte ska pressas upp polyester genom hålen, biten i mitten / kanten är för att hålla koll på upp/ner.

Steg 5, Pressa ihop.

Sen var det bara att skära rent och ta upp monteringshålet i mineriten som limmades dit.

När allt var klart var det dags för montering. Detta var också ett moment som jag funderade länge på (och bollade med Björn). Men till slut så fick jag idén att fästa fyra stycken gängstänger i väggen och sedan skruva dit panelerna med hattskruvar. Hattskruvar har väldigt låg skalle vilket gör att det ser snyggt ut när det är monterat.

Jag borrade hål i panelerna och sedan borrade jag motsvarande hål i väggen. Sen byggde jag ihop panelerna med gängstängerna och hattskruvarna, fyllde hålen i väggen med ankarmassa och sedan pressade jag paketet på plats.

Sen fick det härda och efter det hade jag perfekt monterade gängstänger i väggen! 🙂

Nästa dag plockade jag ner paketet och målade dem svarta och någon dag senare monterade jag upp dem på väggen. Men, det såg kass ut! Jag hade utgått ifrån att väggarna var svarta men det var de inte.

Det är svårt att få effekten på filmen men den absolut svarta färgen jag målat med gick inte bra mot den något ljusare väggen.

Jag hörde av mig till Troldtekt (tillverkaren av väggpanelerna) och fick färgkoden (RAL 9004, Signal Black) och självklart kunde XL Björka Bygg blanda till den kulören så allt löste sig.

Någon dag senare så hängde det nymålade och färgmatchande hållare för högtalare på väggarna :).

Jag får avsluta med att skicka ett stort tack till Björn som hjälpt mig med mycket kring detta steg. Alltid kul att kunna bolla idéer med någon som är duktig, tack Björn!

Ytskiktet är klart!

Känslan när en idé faller ut precis så som man föreställde sig, den känslan har jag nu. Det blev otroligt bra med ytskiktet på väggarna!

Det började i höstas när jag funderade på hur jag skulle göra med väggarna. De var ju rätt fula efter att jag slipat bort den gamla sjögräsväven som satt tidigare. Skulle jag putsa, skruva upp mineritskivor eller hitta på något annat?

Varken puts eller minerit kändes som bra alternativ så jag ville verkligen komma på något annat. Och efter några kvällars googlande fann jag det, akustikpaneler från Troldtekt!

På Troldtekts hemsida kan man läsa ”Troldtekt akustiska tak- och väggplattor är gjorda av 100 % naturliga material; trä och cement. Kombinationen av trä och cement ger unika ljudabsorberande egenskaper hos Troldtekt-plattorna, som säkerställer bra akustik i alla typer av lokaler. Materialet har en naturlig elasticitet, klarar fuktiga miljöer och ger ett effektivt brandskydd. Troldtekt är en naturlig produkt med dokumenterad hållbarhet genom hela livscykeln.” Och det är ju bara att konstatera att dessa väggplattor är helt perfekta för en hemmabio och framförallt en som huserar i en källare!

Jag tog kontakt med Troldtekt och jag fick jättebra respons och engagemang kring mitt projekt. Först var jag inne på en av Troldtekts designlösningar men efter lite bollande kring idéer så fastnade jag till slut för en klassisk plan skiva.

Sen gick tiden och efter ett tag var det dags att montera skivorna!

Skivorna var smidiga att arbeta med och det var inga problem att bearbeta dem med vanliga verktyg.

En nivelleringslaser underlättar rejält när man vill få saker raka och i samma höjd.

Lasern är bra för att ta upp hål för apparatdosor också. Bara att rikta in och sen ställa dit skivan så vet man var man ska borra.

Kring högtalarna sätter jag inte paneler utan här vill jag montera minerit. Anledningen är att jag vill ha något fast som kan hålla upp högtalaren.

Panelerna kan levereras med en fasad kant vilket gör så det blir snyggt när man monterar dem bredvid varandra. Det blir också lite förlåtande om panelerna inte hamnar perfekt i liv med varandra

Det börjar bli riktigt mörkt i rummet nu och kameran får kämpa för att se något, jag har en rätt kraftig lampa när jag tar bilden (kolla hur överexponerat taket blir). För att inte tala om akustiken i rummet, det har blivit en enorm skillnad. Första reaktionen på flera som tittat in i rummet har varit att det låter så mycket trevligare nu.

Som avslutning vill jag rikta ett stort tack till Troldtekt och framförallt Jörgen Elofsson! Jättekul att du tog dig tid för att hjälpa till med mitt projekt!


Nära nu!

Snart, snart, snart ska jag börja med ytskiktet på väggarna. Jag har sjukt höga förväntningar på det steget dels för att jag tror att jag är först ut med det ytskiktet i en hemmabio och så tror jag att det kommer att bli grymt snyggt! Men först var jag tvungen att fixa några moment som dammar rätt rejält så jag ville få dem undanstökade.

Det första jag gjorde var att såga upp hålen för framhögtalarna. Inga konstigheter men som utlovat dammade det mycket. Det hade såklart dammat mindre om jag knäckt gipset men jag vågade inte, skulle det gå av på fel ställe skulle det kunna jämställas med en katastrof.

Den observante noterar att det har dykt upp ett hål i det vänstra hörnet, hålet är nytt och jag borrade det efter att jag sågat upp hålen i framväggen. Hålet är en del av ventilationen och det ska leda in kalluft från rummet bredvid.

Som avslutning gjorde jag klart infärgningen av sockeln till det bakre podiumet. Jag blandade svart fog med vatten till en lösare blandning än vanligt, och så rollade jag på det. Det fungerade över förväntan! Innan jag rollade såg jag till att fukta mineriten ordentligt så den inte skulle suga ur vattnet för fort. Helt sannslöst hur mycket vatten man kan ha på minerit innan den är mättad.

Jag gav rummet en storstädning men jag väntar med att gå all-in på golvet, jag har ett litet litet jobb kvar innan jag är klar med dammiga jobb.

Det dammiga jobbet som kvarstår är att justera hålen för bakhögtalarna men sen ska ytskiktet upp!

Not great, not terrible…

Fyra saker på agendan, två hanns med.

Jag repade och gjorde stora jack i dörren, men den sitter plats.

Färgexperimentet med mineriten måste göras om, men det verkar fungera.

Jag hade tänkt fixa klart dörren, sockeln mot podiumet, fylla ut med flytspackel längs kanterna. Riktigt så blev det inte, men det vart helt ok ändå!

Jag började med sockeln mot det bakre podiumet. Jag har velat massor kring hur jag skulle göra. Ett tag var jag inne på att klä den med klinker men till slut vart rädslan över att det skulle kännas som ett badhus över så jag skippade den idén. Till slut landade det i att jag satte upp skivor av minerit och färgade dessa med kakelfog. Det låter kanske galet men det fungerade ganska bra och med lite justering av metoden tror jag att jag kan få till det bra. Färg hade nog de flesta sagt men det finns ingen bra färg som är så svart som jag vill.

Det var bara att sätta igång och kapa mineriten, det dammade sjukt mycket men det vart väldigt fina snitt med en vanlig cirkelsåg

Utgångsläget, podiumet med en något grov sockel.

Och med mineriten monterad. Jag fäste den med kakelfix.

Och med mineriten infärgad med svart kakelfog. Det ser lite ojämt och flammigt ut men jag tänkte gå över den en gång till.

Sen var det dags för dörren. Inga konstigheter, bara kasta upp den och hänga upp den på gångjärnen typ.

Nej. Så lätt kom jag inte undan. Problemen började när jag skulle få upp dörrbladet på gångjärnen. Efterdom bladt är så sjukt tungt tänkte jag att jag använder en kofot för att få lite hävarm och sen kan jag bara finlira in det på plats, en beprövad metod som jag har kört på innerdörrar tidigare. Men, jag lyckades, eller rättare sagt orkade, inte få till det bra. Istället lyckades jag tappa dörrbladet så att kofoten rev upp en rejäl flisa på den… Då hamnade jag i någon form av ren hulkenfrenesi och lyckades lyfta upp bladet, haka på det på gångjärnen och släppa det helt perfekt. Tada, nu var det bara att stänga dörren.

Nej, problemen fortsatte. Det gick inte att stänga dörren, bladet tog i karmen i övre bortre hörnet… Fram med lasern och vattenpass, dubbelkolla allt flera gånger om. Allt såg helt perfekt ut… Men, jag noterade att glipan mellan dörr och karm på gångjärnssidan inte var helt perfekt utan den var bredare i toppen och då finns det bara en medicin:

En gångjärnsriktare! Tyvärr hade jag bara en variant för vanliga innerdörrar (14mm) men denna tunga dörr har samma typ av gångjärn som en ytterdörr (17mm) så det fick bli en shoppingrunda innan jag kunde fixa problemet.

Sen var det bara att rikta om gångjärnet. Inga konstigheter alls utan man bara trär på verktyget över gångjärnet och tar i. Och dörren gick igen helt perfekt sen! 🙂

Supernära ytskiktet på väggarna nu, det kommer bli grym skillnad när det är uppe. Bara lite småfix kvar innan jag kan sätta fart.